Lakocinskis samling av föremål överlämnades till Kulturen i Lund. Genom intervjuer med personer som varit i lägret har vi fått någon kunskap om föremålens betydelse.

Långt ifrån alla fångar hade dock möjlighet att tillverka föremål för egen räkning. Arbetade man i någon av de verkstäder där det tillverkades kläder eller om man sorterade kläder och tillhörigheter från nyanlända fångar kunde man t ex "organisera" bitar som man sen kunde skapa något eget av, arbetade man på kontor kunde man "organisera" papper och pennor. Man sa inte stjäla utan "organisera" eftersom man såg det som en motståndshandling - inte stöld. Man utsatte sig för stora risker för att skaffa sig det man ville ha.

Var gömde man då det man hade gjort eller fått? Man bar det på sig under klänningen, hade det i skorna, borrade ner det i sin halmmadrass eller gömde det under en bräda i golvet eller i taket. I en omgivning där allt syftade till att utplåna den egna identiteten, där man bara var ett nummer bland tusentals andra, blev föremålet en bekräftelse på att man verkligen var någon. "Att ha något eget var en rikedom" har en f d lägerfånge sagt.

introduktion

Ravensbrück, lägret
de Vita Bussarna
mottagandet i Sverige
Lakocinski
insamlingen av föremålen
föremålen

Välj bakgrundstexter med de blå rubrikerna. Bläddra i texten med de gröna och röda pilarna (< och >).
Fortsätt till föremålsbilderna med den grå pilen (>).