Att överleva - Ravensbrück

1939 stod nazisternas största koncentrationsläger för kvinnor färdigt i Ravensbrück. Till lägret fördes kvinnor från många länder i det krigsdrabbade Europa. Kvinnorna utnyttjades som slavarbetare i lantbruket och i fabrikerna i och kring lägret.

Cirka 132.000 kvinnor och barn var inspärrade i Ravensbrück. Många av dem dog av undernäring, misshandel, avrättningar, sjukdomar och medicinska experiment. I slutet av 1944 byggdes en gaskammare där nära sextusen kvinnor mördades.

I april 1945 hämtades många av fångarna till Sverige med de Vita Bussarna.

Den 30 april 1945 befriade Röda Armén lägret.

Ravensbrück var ett arbetsläger. Dit fördes kvinnor från många länder i det krigsdrabbade Europa.

Judar fördes till lägret från Tyskland, Polen och andra ockuperade länder som en del av nazismens planerade förintelse av denna folkgrupp. Romerna förföljdes på liknande sätt och fördes till Ravensbrück. Lägret tömdes flera gånger på dessa grupper, som transporterades vidare till olika förintelseläger och döden.

25% av fångarna i Ravensbrück var icke-judiska polskor. De stämplades ofta av nazisterna som politiska fångar. Många arresterades helt godtyckligt endast för att de var polacker och fördes till Ravensbrück för att slavarbeta. Enligt den nazistiska ideologin sågs slaverna, till exempel polacker och ryssar som ”Untermenschen”.

Till lägret transporterades också de som enligt nazisterna kategoriserades som politiska motståndare till nazistyret samt homosexuella, Jehovas vittnen och de som stämplades som "asociala".

Välj bakgrundskapitel med de blå rubrikerna. Bläddra i texten med de gröna och röda pilarna (< och >).
Fortsätt till föremålsbilderna med den grå pilen (>).